Mår skit

När man lever i en värld där dem svåraste frågorna att svara på är;
  • "Hur mår du?"
  • "Hur är det med dig?"
Jag vet inte hur jag ska förklara eller säga att det är skit på något vis.
 
Jag vill ju inte känna mig och vara den som alltid gnäller, är negativ, "ingenting duger"-åt eller någon slags dubbelmoralisk hycklare.
 
 
Och jag drar inte alla över en kam;
Jag vet att jag inte är ensam, jag vet att jag har personer som vill finnas där för mig.
Problemet är att jag tycker enligt erfarenhet att de inte behandlat mig väl och/eller på annat sätt känns obekvämt att vara med dem och väljer då gärna bort dem.
På så sätt vet jag att min ensamhet och isolering är självvalt.
 
Samt att människor må ha kännt sig orättvist behandlad, kränkt, missförstådd, förolämpad, olämpligt behandlad eller på annat vis illa behandlad/bemött av mig.
 
Det är många gånger jag har kännt detsamma, och fått till svar att jag får skylla mig själv som inte "kan betee mig" eller vara trevlig.
 
Jag vill också påpeka att det inte bara är jag som får konsekvenser av mitt eget beteende och vad jag säger.
Jag kan också ge Dig konsekvenser av vad du säger till mig och hur du bemöter/behandlar mig.
 
 
Jag vet att jag är extremt dålig på att höra av mig till folk. Faktum är att jag mer eller mindre har slutat göra det helt sedan sommaren 2015. Jag valde det medvetet då jag alltid kännde att ansvaret bara låg hos mig att höra av mig till folk jag ville vara med, samt att ta mig till dem för att umgås, bara för att jag är den med körkort och tillgång till bil 24/7... Jag känner fortfarande detta.
Jag känner mig helt enkelt inte uppskattad, värderad eller betydelsefull när jag känner mig tvungen att jag måste komma till någon och inte att folk vill komma till mig.
 
Jag har ett autismspektrumtillstånd och fungerar inte som normen. Jag har kännt länge att jag "har något fel" med mig och som ett resultat av detta känner jag mycket skuld och skam över att jag inte reagerar normalt eller klarar av vissa saker som människor enligt normen kan, samt att jag har en enorm press från mig själv att vara mer normal för att vara så ansvarstagande som möjligt (utan hjälp från andra).
 
Borden som jag känner att jag inte riktigt tar ansvar över och känner skuld och/eller skam över är:
  • Studier/Skolarbete.
  • Jobb/Arbete/Ha en aktivitet med inkomst.
  • Hjälpa till i stallet med hästen jag är medryttare på.
  • Socialt liv/umgänge/samvaro.
  • Min hälsa, genom motion och träning samt nutrition/diet/kosthållning (allmän livsstil).
m.m.
I huvudet på Kexet | Bikt, Budskap, Insikt, Inställning/Attityd, Känslor, Psykisk ohälsa, Redogörande, Sjukdom, Självförtroende, Självkänsla, Sociocentrism, Tankar, Upplysning | | Kommentera |
Upp